Ett återkommande tema i mina böcker är rätten och möjligheten att vara sig själv. Att inte någon annan ska bestämma över vem jag får vara eller vad jag får känna.
Jag är en heterosexuell ciskvinna. Ur det hänseendet uppfyller jag alltså normen.
På en del andra sätt avviker jag däremot från normen. Att vara jag, att stå upp för den jag är, har ofta varit en kamp. Jag har blivit motarbetad, jag har ifrågasatts, jag har utsatts för glåpord. Mentalt har jag bitvis fått ta alltför mycket stryk för att jag är jag.
Men jag har aldrig blivit utsatt för att någon på allvar försökt omvända mig med hjälp av ”terapi”.
För den som inte uppfyller den sexuella normen är det däremot något som fortfarande förekommer. Något som fortfarande inte är förbjudet.
Omvändelseterapi för att du blir kär i, tänder på, eller har sex med ”fel” personer, enligt den heterosexuella normen. Så fullkomligt vidrigt att sån ”terapi” får förekomma.
Det finns ett medborgarinitiativ i EU, för att förbjuda omvändelseterapi. För att EU ska ta hänsyn till ett medborgarinitiativ måste det få en miljon underskrifter totalt och ett minimiantal i minst sju EU-länder.
Hittills har man fått ihop drygt 620 000 underskrifter. Det innebär att man behöver få ihop nästan 380 000 underskrifter på ungefär 60 timmar.
Sverige har hittills fått ihop mindre än 10 000 påskrifter. Fastän vi har 10 miljoner invånare!
Jag är en heterosexuell ciskvinna. Men jag brinner för allas rätt att få vara sig själva, få älska vem de vill, och inte begränsas av andra. Känslor är känslor. Kärlek är kärlek. Så länge man inte skadar någon annan är kärlek något vackert.
Hjälp mig. Hjälp alla som riskerar att utsättas för försök att omvandlas till någon de inte är. Skriv på medborgarinitiativet. Dela det här inlägget. Be någon du känner att skriva på. Tagga någon i kommentarerna. Gör en insats för att vi ska nå de 1 miljon underskrifter som behövs.
