Ser du naturen? Och nej, den här gången menar jag inte ens den ”riktiga” naturen, den där mer otillgängliga långt bort. Den här gången menar jag den alldeles nära. Alla saker som växer, sånt där som brukar vara grönt. Växter omkring dig; bara inte de som sköts om av någon som vattnar dem hela tiden.
Det är den siste augusti. Det är fortfarande långt till den egentliga hösten här i Skåne. Men många träd tappar ändå sina blad, eller har blad som är tydligt vissna. Fast inte på höstfärgsvackerviset. Utan på torkviset.
När växtsäsongen började var det redan vattenbrist. Låga grundvattennivåer.
Sen har det regnat alldeles för lite.
Torrt underifrån. Torrt ovanifrån.
Så nu vissnar bladen och faller.
I min syrenhäck har bladen först tappat all spänst och hängt neråt. Sen blir de bruna. På vissa ställen tror jag häcken börjar dö.
Buxbomshäcken är bitvis orangebrun av torkan.
Men på jobbet hör jag folk uttrycka glädje när det utlovade (för min del efterlängtade) regnet uteblir. På radion pratar programledaren med SMHI om att det ska bli fint väder den här helgen, inget regn.
Och jag undrar: Ser inte folk? Ser de inte att det som ska vara grönt länge än redan är brunt? Bryr de sig inte?
Ser du? Märker du?
