Jag läser att ”Det går an” av Carl Jonas Love Almqvist kommit med i (den föreslagna?) svenska kulturkanonen.
Jag vet inte alls hur resonemangen kring urvalet gått till. Men det jag vet är att boken ansågs skandalös när den kom ut 1838, alltså för nästan tvåhundra år sedan.
Boken är en kortroman, men det det handlar om är möjligheten för man och kvinna att leva ihop under äktenskapsliknande former, utan att vara gifta, ja, till och med utan att bo ihop. Alltså det vi idag kallar särbo. Men på den tiden var det förstås otänkbart. Och ändå landar bokens kärlekspar i att ”Det går an”. (Wikipedias sammanfattning av handlingen inklippt i bilden.)
Jag vet som sagt var inte varför boken plockats ut till kulturkanon. En tolkning kan vara att peka på ett viktigt steg i frigörelse, modernisering och utveckling mot ett Sverige där vi inte begränsas av gamla konventioner och låter människor leva som det passar dem. Fast det låter inte som den nuvarande regeringens linje …
Jag har ett vagt minne av att ha läst ”Det går an” under gymnasiet. Och sen tänkte jag inte mer på den förrän jag redan gett ut mina böcker och plötsligt insåg att ett av temana i mina böcker av en händelse råkat bli någon sorts parallellspår till Det går an, om än under helt andra omständigheter.
Har du läst Det går an?
