Vi blir alla sjuka ibland. Och då syftar jag inte på allvarliga sjukdomar, utan på ”vardagliga”, förhållandevis ofarliga saker, som förkylningar, magsjuka och liknande. Vissa drabbas oftare, andra mer sällan, men ytterst få klarar sig helt undan.
Även en vanlig förkylning kan göra en helt inkapabel att göra vanliga vardagssaker.
Även en enkel magsjuka kan slå ut en totalt.
Även i mina böcker drabbas karaktärerna av sjukdom. Och det är ju egentligen när man drabbas, eller omständigheterna runtom, som är avgörande. Kan man stänga av omvärlden och satsa på att genomlida, eller får sjukdomen mer långtgående konsekvenser? Jag har med exempel på båda delar. Men även när man ”bara” genomlider kan sjukdom ge (o)välkommet utrymme att tänka över saker man annars hade valt att ignorera.
Bild 1 är från Lysande klot tvenne.
Bild 2 är från Knutar och band.
