Jag vill komma igång och börja skriva igen, på fjärde boken om Elsinorien. Men tröskeln är så hög, och höjden ökar när jag försöker.
Det börjar ungefär likadant varje gång jag försöker. Jag tänker att det jag behöver är lite mer sammanhängande tid, så att jag kan ta mig över trösklarna genom att faktiskt låta saker ta den tid de tar. Det är ju inget konstigt att trösklarna är högre när man ska börja med något man inte gjort på länge. Så när jag har någon längre ledighet, så bestämmer jag mig för attnu ska jag lägga lite tid på det här.
Steg ett är att läsa igenom det jag redan skrivit. Alltså inte hela bokserien, även om det säkert också kan behövas tids nog, utan det som finns skrivet på bok 4. Dels löpande text, dels blandade anteckningar, om både världsbygge och handling.
Det tar ett tag. Men ganska snart i genomläsningen hinner jag bli påmind om följande saker, som jag sedan bara blir mer och mer påmind om ju längre jag läser:
1. Det finns bitvis både riktigt bra text och riktigt bra handling här. Båda dessa är synnerligen rimliga skäl till att jag vill skriva just den här berättelsen.
2. Det finns enorma luckor i handlingen. I hur jag ska knyta ihop saker. Inte framför allt i slutet, utan typ överallt utmed berättelsens gång. Det är luckorna som hindrar mig från att komma igång. Och på något vis tycks de mig övermäktiga att få ordning på. Det är ju här jag fastnat varje gång jag försökt.
3. Jag ställer högre krav på mig själv nu än när jag skrev de tidigare böckerna. Kanske en aning för att jag numera är utgiven eller snarast för att hg liksom vill bli bättre med tiden. Men framför allt för att jag tycker att en fjärde bok i serien bör knyta ihop fler trådar. Så jag vill få ihop saker som jag inte har svar på själv.
Så nu har jag läst igenom allt igen. Jag har fortfarande inga lösningar på luckorna, och ingen aning om var jag ska börja skriva. På måndag börjar jag jobba, och sen krymper den tillgängliga tiden till småstunder igen.
– Bara börja skriv var som helst! hör jag nån sorts samlade skrivråd från fjärran skrika.
Det låter så enkelt.
Men höga trösklar besegras inte fullt så enkelt. Speciellt om de hunnit bli välpackade och svårforcerade.
