Bära barn

Min förstfödde var ett barn som ville bäras hela tiden. Absolut inte sättas ner eller ligga bredvid. Samtidigt var jag en ovan och nervös mamma. Jag lyckades inte lära mig det här med att ha en unge på ena armen och samtidigt laga mat eller liknande. Jag var rädd att jag skulle tappa eller skada ungen eller något annat dåligt. Och så var ungen tung, växte snabbt, och jag var klen. (Ja, vi skaffade en babybjörn, vilket var himlans bra. (Snälla låt mig slippa höra att babybjörn minsann är fel för att blablabla – ungen ifråga är numera över 20 år.))

Numera går jag däremot runt med en kattunge på ena armen, som en bebis, när jag gör saker. Kattungarna är ju så små och lätta! Fast så små som jag inbillade mig att de var är de visst inte. Dagens vägning meddelar att Caspian väger 2,25 kg och Callisto 1,65 kg. Och visst, riktigt så små har inte mina människobarn varit utanför magen, men det finns ju bebisar som föds så små.→ Läs resten av inlägget!

Säg hej till Caspian och Callisto!

De här sötnosarna/trollungarna/marodörerna flyttade hem till oss för snart två veckor sedan. Men eftersom det tagit oss tid att bestämma namn så har jag avvaktat med att presentera dem.

Viktigaste principen för kattnamn, som jag har med mig sedan barndomen, är att de ska innehålla något s-ljud (kan ju vara s, x, z eller c). Men sen ska det förstås helst vara något kul eller intressant och inte alltför vanligt. Ja, och så ska det ju kännas rätt.

Callisto kom jag på redan innan vi hämtade hem dem. Det är fint, och det är både en karaktär inom grekisk mytologi och en måne. Dessutom råkar Callisto ha en koppling till Artemis (som är vår ”äldre” katt, sex år gammal).

Men att enas om ett namn till Callistos bror var svårt. Jag har plöjt listor med grekisk och romersk mytologi och olika planeters månar, och förslag har kommit från andra håll, men alla förslag har fastnat antingen på otrevliga karaktärer hos karaktären eller för att de bara inte känns rätt.

Till slut har alla accepterat Caspian. Det hör tyvärr inte ihop med Callisto tematiskt, och det är dessutom återanvändning för min del (vi hade en Caspian för över tjugo år sedan). Så officiellt heter trollungen Caspian II. (Och så har Caspian samma melodi/betoning som Artemis – jag hade helst velat ha olika på alla tre och letade därför tvåstaviga namn.)

Artemis är inte nöjd med situationen, hon är räddast av de tre. Så det är stängda dörrar mellan de båda ”kattgrupperna” och pågående tillvänjning.→ Läs resten av inlägget!