Etikett: odla

Till dig som följer naturens skiftningar

Du älskar det som växer. Vilda växter. Odlade växter. Älskar att kunna ta tillvara det som växer, till att äta nu, eller att spara undan det i olika former till vintern. Du skulle gärna ha en liten örtagård, med kryddörter, läkeväxter, växter att färga garn med, och så vidare – eller har du kanske redan det?

Du följer naturens skiftningar. Längtar efter de första blommorna på våren. Njuter av de färgglada höstlöven på hösten. Noterar hur växtligheten påverkas av regn, sol, torka.

Du funderar på hur saker hänger samman. Hur vi människor påverkar världen, och hur vi kan få fler att må bra om vi låter människor vara olika, vara sig själva. Du vill gärna dra ditt strå till stacken för en bättre värld, och även om det ibland känns övermäktigt så kämpar du på i det lilla.

Då är du rätt person att läsa mina böcker!

Och på köpet får du

🧙‍♀️🎯 Äventyr

👵👧 Starka och svaga kvinnliga karaktärer i blandade åldrar

❤️💙 Kärlek och känslor

🏰🌳 Drömma dig bort till en annan värld en stund

🌱🍂 Följa naturens skiftningar och mirakel genom huvudpersonens ögon→ Läs resten av inlägget!

Om fröer

Idag är det fröets dag. Så jag tänker att vi börjar från början.

Fröväxter, alltså växter som har frön, uppkom för drygt 350 miljoner år sedan. De växter som fanns innan fröväxter förökade sig på andra sätt, mestadels med sporer. (En del av dem finns fortfarande kvar, som mossor och ormbunkar.)

Fröväxter delas in i nakenfröiga och gömfröiga. Nakenfröiga är bland annat barrväxter och ginkgo men också en del andra. Gömfröiga är blomväxterna. Och de dominerar stort bland växtarterna på jorden idag. Blommor uppstod för ungefär 130 miljoner år sedan.

Ett frö är ett litet embryo till en ny planta. Hamnar fröet på en lämplig plats, i en lämplig miljö, kan fröet alltså växa upp till en hel växt.

Fröer kan vara stora (exempelvis en avokadokärna) eller pyttesmå (tidigare i år köpte jag 2000 darrgräsfrön, vilket tydligen totalt väger 1,4 gram).

Du tänker kanske att fröer bara är intressanta för den som odlar? Men sanningen är att väldigt mycket av det vi äter är fröer. Inte bara basföda som vete, havre, majs och ris, men också exempelvis bönor och nötter, och vi pressar olja ur rapsfrön och solrosfrön.→ Läs resten av inlägget!

Fröets dag

Fröets dag är instiftad av Naturskyddsföreningen. Och även om fröer är viktiga och fascinerande på många olika sätt (vilket jag skrev om i förra inlägget), så är syftet med Fröets dag mer specifikt: att lyfta vikten av lokala fröer.

Även om en växtart finns exempelvis i stora delar av Sverige, så är inte de individer som växer här i Skåne exakt likadana som de som växer långt upp i norr. Även inom en art finns mångfald, i form av genetisk variation. För varje generation sker anpassning – evolution! – eftersom de individer som klarar sig bäst i miljön kommer att få flest frön. Därför kan det inom samma art finnas de som är anpassade till olika lång växtsäsong, olika jord, olika torktålighet, och så vidare. Om du sår fröer som du samlat in i ditt närområde så har de extra bra förutsättningar att trivas just där. Köper du däremot frön från en stor fröproducent är det inte ens säkert att de är från Sverige.

Det pågår dock dock flera projekt i Sverige där man ska bygga upp fröbanker och fröproduktion av med mer regionalt anpassade fröer. Jag har fröer som ligger på tork till ett av dessa projekt.

Nu i slutet av sommaren är det en bra tid att samla in en del frön. Men andra har sedan länge mognat och fröat av sig, medan ytterligare andra inte är mogna än på ett tag.

Jag har firat Fröets dag med att så en del fröer i krukor, bland annat åkervädd jag samlat in en halv kilometer härifrån tidigare i sommar.→ Läs resten av inlägget!

Att komma till skott med det roliga

Har du också svårt att komma till skott med saker du verkligen sett fram emot?

Det har i alla fall jag.

Sedan slutet av april har jag längtat efter det här. Då, när avloppsgrävarna grävt upp halva gräsmattan, och ett gigantiskt torn av sandjord fyllde en fjärdedel av sagda gräsmatta, bestämde jag mig för att vända panikkänslan till något positivt. Om jag nu ändå blev tvungen att ”återställa” gräsmattan (som jag i ärlighetens namn redan skötte extensivt: klippte någon enstaka gång om året och gynnade vilda växter i), så skulle jag ta chansen och faktiskt så riktiga ängsfröer! Jorden under det översta lagret, som nu blandats ner, bestod ju nästan bara av näringsfattig sand.

Men sen har det tagit tid. Att fördela ut sandhögen jämnt över berörda ytor med spade och rullebör var ett evighetsjobb. Och marken behövde sätta sig.

Processen att välja ängsfröblandning har också tagit tid. Dels för att jag ville undvika vissa arter som ändå vill ta över här, dels för att äldste sonen inte alls var lika mycket ”på” för lite högre växtlighet på ”gräsmattan”, så det behövde kompromissas lite.

Slutligen blev det fröer från en lokal ängsfröproducent: Lilla Beddinge frö. Och för ett par dagar sedan kom fröleveransen.

Äntligen dags att så äng!

Och när det äntligen är dags så är det maximalt motigt.

För även om jag bara har ambitionen ”good enough”, så finns det ju tusen aspekter av noggrannhet och ”felkällor”, där jag måste släppa efter och acceptera beslutet om att göra lagom bra.→ Läs resten av inlägget!