Nu är vi där igen …
Alltså, jag har fruktansvärt svårt för när folk gär dumma saker i böcker (eller på film). Saker de borde veta att de inte ska göra. Riktigt korkade saker. Saker som är helt uppenbara för en som läsare att de borde låta bli.
Min tonåring har ännu svårare för det. Hen blir arg, frustrerad, måste ta låååånga pauser för att alls kunna läsa vidare. Det är alltså riktigt plågsamt.
Ändå envisas skolan med att återkommande sätta böcker av det slaget i händerna på eleverna, som obligatorisk läsning. (Ja alltså, vore det inte tvinget skulle hen förstås inte fortsätta kämpa med böcker som plågar hen på det viset.)
Och samtidigt vet jag att just de här greppen ibland rekommenderas. Som skrivråd till den som skriver böcker. Så fruktansvärt elakt mot läsaren!
Om man nu vill att ungdomar ska läsa mer, varför tvingar man dem att läsa sådana dumheter? Varför lära dem att läsning är plågsamt? Kan man inte istället ge dem chansen att upptäcka hur ljuvligt det kan vara att läsa?→ Läs resten av inlägget!
)
