Söndagsväxt med Sanne: Korgblommiga växter

Förra veckan pratade vi om rölleka. Idag blir det en liten fördjupning i den växtfamilj röllekan tillhör, nämligen korgblommiga växter.

En röllekastjälk grenar sig upptill i flera grenar. I toppen av varje sådan gren sitter vad vi först uppfattar som en blomma. Men om du tittar närmre på en sådan blomma så består den i själva verket av många små blommor, som sitter samlade tillsammans i en liten behållare. En korg, kan man kalla det – och det är just vad man gör.

Korgblommiga växter har alltså många pyttesmå blommor som sitter tätt tillsammans i en blomkorg på ett sätt som gör att vi uppfattar det som en enda blomma.

Hos en del korgblommiga växter ser alla de små blommorna likadana ut. Hos andra, som exempelvis rölleka, har blommorna i kanten en form som gör att de ser ut som kronblad.

Skillnaden på de olika blommorna i korgen är ännu större hos prästkrage, som också är en korgblommig växt. Mittblommorna (eller diskblommorna) hos prästkragen är gula, medan kant- eller strålblommorna är vita, med en långt utdragen tunga.

Andra exempel på korgblommiga växter är solros, blåklint, maskros, höstaster, fibblor, ängshaverrot, sallat, tistlar, cikoria*, renfana, kamomill … och en hel massa andra vanliga och ovanliga växter.

Det finns förstås jättemycket att säga om korgblommiga växter om man vill gå in på detaljer. Det tycker jag inte alls vi behöver göra. Men att känna igen principen för hur en korgblommig blomkorg är uppbyggd är en bra grund.

Pilla gärna sönder någon av de blommor jag nämnt ovan.→ Läs resten av inlägget!

Naturligt är ett skitkasst argument

Författarkollegan Linnea af Kleen postade ett inlägg på instagram där hon slutade med två frågor: ”Vad tycker ni om ordet naturligt? Tycker ni att det är lika problematiskt som jag?”

Och då kom jag att tänka på en bloggtext jag skrev 2011. Så den följer nedan, helt oredigerad (bortsett från åtgärdade teckenartefakter):

Naturligt är ett skitkasst argument

I många sammanhang används argumentet ”det är naturligt”. Till exempel när det handlar om könsroller. Det är ”naturligt” – enligt vissa debattörer – att kvinnor tar mer ansvar för barnen, att pojkar leker vissa lekar och flickor andra, att pojkar är bråkigare eller att pappor jobbar mer.

De som uttalar sig har ofta inga seriösa studier att hänvisa till, utan argumentet ”det fattar väl alla”/”det kan ju vem som helst se att det är så”.

Som biolog med samhällsintresse tycker jag det är väldigt intressant att ”naturligt” över huvud taget anses vara ett relevant argument. Självklart tycker jag att det är intresssant, ur ett forskningsmässigt hänseende, vad som är naturligt. Ungefär som att evolution är jättespännande, och livets uppkomst, och taxonomi. Men på vilket sätt är det relevant för hur vi ska leva?

Det är naturligt att en stor del av människans barn dör redan som spädbarn.

Det är naturligt att många människor dör av influensaepidemier och andra sjukdomar.

Det är naturligt att sämre rustade människor – de som ser sämre, hör sämre, har diverse fysiska skavanker av större eller mindre slag – överlever i lägre grad och också i mindre utsträckning lyckas sätta barn till världen.→ Läs resten av inlägget!

Om Ronja och behovet av kunskap om natur och arter

Jag har fortfarande inte sett ”den nya Ronja”. Det kom annat emellan, och kanske är jag lite nervös själv över vad jag ska komma att tycka om den. Men så snubblade jag över det här inlägget.

Jag tänker många saker när jag läser det här. Om bristen på kunskap om naturen hos många människor idag. Och om hur många svenska fantasyförfattare vi ändå är som skriver böcker där naturen spelar en viktig roll. Ytterligare ett argument för att läsa fantasy, faktiskt!

Och så tänker jag att mina återkommande inläggunder rubriken ”Söndagsväxt med Sanne” / #sannessöndagsväxt faktiskt är viktiga på riktigt, som en lite pusselbit i ökat intresse för och kunskap om växter och naturen. Det är mitt sätt att bidra, att använda min arena till lite ökad kunskap om naturen.→ Läs resten av inlägget!

Är du frågvis?

Jag har ganska ofta fått höra att jag är det. Antingen uttryckligen, alltså att folk sagt att jag är frågvis (mer när jag var barn), eller genom annat folk säger om och till mig.

Själv tycker jag inte alls att jag är frågvis. Tvärtom kan jag tycka att det är svårt att ställa frågor om en hel massa saker, och jag avstår hellre.

Men jag har börjat inse att det beror väldigt mycket på vad det handlar om – eller snarast har jag äntligen börjat inse mönstret 😉

När någon talar om något för mig, och det är uppenbart att syftet är att jag ska lära mig något, göra något eller få till mig nödvändig information, så ställer jag följdfrågor. Då tycker jag rentav att det är självklart att jag måste ställa frågor – om informationen inte räcker hela vägen är det ju nödvändigt?

Några exempel:

❓ När en lärare förklarar mattetal, fysikaliska experiment eller hur man tagit reda på något om människans utveckling och jag funderar vidare kring detta hänger samman och vill fylla i det som inte sagts eller är oklart. (Det är ju så jag lär mig, genom saker faller på plats.)

❓ När någon instans skickar mig ett formulär jag ska fylla i men det är otydligt och inkonsekvent hur det ska fyllas i.

❓ När någon berättar om en kommande förändring i svepande ordalag och jag vill veta mer för att kunna processa och förbereda mig.

Däremot är jag, på gott och ont, oerhört feg när det gäller att själv inleda med att ställa frågor:

❓ Är ni ihop?→ Läs resten av inlägget!

A woman who dresses like this

@forfattarsanne

A woman who dresses like this >>>> writes books like these. Fast jag skrev böckerna innan jag sydde klänningen 🥰 Böckerna heter ⚪ Lysande klot tvenne ⚪ Knutar och band ⚪ Viddernas väv och serien heter Elsinorien. Det är fantasy, skriven på svenska, med teman som utanförskap och psykisk ohälsa. #böcker #svenska #booktok #fantasy #svenskfantasy #swedishbooktok #psykiskohälsa #utanförskap

♬ Fairytale – Harry Gregson-Williams & John Powell
Läs resten av inlägget!

Hur gör jag när drottningen behöver tvättas?

Det här är en fråga till er som kan sånt här med tyg, textilhantverk, klädvård, etc.

Jag har en klänning som jag sytt av siden, jag tror det är sånt som kallas thaisiden. Jag använder den när jag står ute på mässor och annat för att sälja böcker. Jag kallar den ”drottningen”, för det är ju drottning jag klär ut mig till när jag sätter på mig den och en krona.

Nå. Även om det inte är jätteofta jag använder den, så kommer den att behöva tvättas. Det är liksom ofta varmt och svettigt i sådana sammanhang.

Så hur tvättar jag den bäst?

Jag vill inte behöva lämna in den på kemtvätt. Sidenkläder fanns långt innan kemtvätt, så självklart går det att tvätta på annat sätt. Vatten och någon sorts tvättmedel.

Men jag vill gärna ha tips på vad jag ska tänka på. Hur tvättar jag min sidenklänning på ett bra sätt?→ Läs resten av inlägget!

Kolla blommor och hjälp forskningen!

Kolla när blommorna slår ut och hjälp klimatforskningen!

Genom att samla in data för när blommor slår ut och vissnar kan man följa hur klimatförändtingarna påverkar växter. Du kan hjälpa till genom att rapportera hur blomningsstatusen är på din plats den 5-6 juni.

Blommorna det gäller är:
💙 liten blåklocka
⚪ liljekonvalj
💛 prästkrage
⚪ hägg
⚪ rönn
💜 syren

Mer info finns på
www.försommarkollen.se

@forfattarsanne

Kolla när blommorna slår ut och hjälp klimatforskningen! Genom att samla in data för när blommor slår ut och vissnar kan man följa hur klimatförändtingarna påverkar växter. Du kan hjälpa till genom att rapportera hur blomningsstatusen är på din plats den 5-6 juni. Blommorna det gäller är: 💙 liten blåklocka ⚪ liljekonvalj 💛 prästkrage ⚪ hägg ⚪ rönn 💜 syren Mer info finns på www.försommarkollen.se #fenologi #klimatförändringar #klimat #biologiskmångfald #försommarkollen #naturenskalender #medborgarforskning #sverigesnationaldag #världsmiljödagen #blommor

♬ originalljud – Sanne Åberg (författare)
Läs resten av inlägget!

Söndagsväxt med Sanne: Rölleka

För några år sedan sprang jag och letade rölleka hela våren: hur tidigt kunde man som allra tidigast hitta nya blomstjälkar på väg upp? Röllekans blad kan bilda en tät matta på marken, men det är inte förrän det börjar närma sig blomning som den skickar upp stjälkar, där det slutligen ska bildas blommor i toppen. Och för en av mina böcker behövde jag veta hur tidigt de kan komma.

Nu, i början av juni, har de allra första röllekablommorna hos mig slagit ut. (Men sedan kommer de att blomma ihärdigt så länge det alls finns någon grönska, kanske uppemot ett halvår.) Och samtidigt finns här fortfarande fjolårsståndare kvar (de brukar för övrigt vara vackra när de sticker upp ur snön).

Rölleka (eller röllika) är inte en särskilt vacker blomma. Den har en vit färg med grågula tendenser som får den att se lite smutsig eller solkig ut. Men det finns också exemplar som är ljust rosa. (Och på plantskolor kan man köpa förädlade varianter av mer färgstarkt slag.)

Det vetenskapliga namnet är Achillea millefolium, där millefolium handlar om bladens finflikighet (”tusen blad”) och Achillea syftar på att Akilles sägs ha använt örten för att stilla blodflöde eller läka skador hos sårade under Trojanska kriget. Röllekan är alltså en gammal välkänd läkeväxt. Och både druider och gamla kineser lär ha använt röllekan till olika typer av spådomskonst.

I mina böcker är det dock framför allt lukten jag fokuserat på. Den kryddiga doften framträder extra tydligt om man gnuggar stjälken eller blommorna, och luktminnen kan som bekant väcka starka känslor.→ Läs resten av inlägget!

Vad är fantastik?

Fantastik, är det bara ett mer fancy ord för fantasy? Nej, inte riktigt. Fantastik är så mycket mer.

Fantastik är ett samlingsnamn för all skönlitteratur/fiktion som har inslag som inte är helt realistiska.

På ett sätt låter det lite som tårta på tårta. Skönlitteratur eller fiktion betyder ju i sig att det är påhittade berättelser. Men väldigt mycket skönlitteratur handlar om saker som skulle kunna hända eller ha hänt. Det handlar om påhittade människor som gör saker som stämmer med vetenskapen. Ibland kan saker utspela sig i påhittade städer, men som ändå skulle kunna finnas, och det påhittade består bara i att det inte finns någon stad med just det namnet. Då räknas det ändå inte som fantastik – i alla fall inte ur det hänseendet.

Det ickerealistiska i fantastik kan bestå av många olika saker:

🧝🦄 Berättelsen kan utspela sig i en annan värld, där det finns varelser som inte finns i vår värld (älvor, drakar och enhörningar)

🧙🦸 eller i vår vanliga värld, men det finns människor som har krafter vi inte betraktar som ”normala”

🚀🛸 Det kan också vara en berättelse som utspelar sig i en framtid med mer avancerad teknik, där vi kansek rest långt iväg i rymden och kanske landat på andra planeter

☄️☠️ eller en framtidsskildring efter katastrofen orsakad av oss människor eller något naturfenomen (och detta kan i många fall vara synnerligen realistiskt)

Eller en kombination av dessa, eller ytterligare någon variant.

Ett annat sätt att uttrycka det är att säga att fantastik innefattar bland annat fantasy (inklusive urban fantasy), science fiction, dystopier och skräck.→ Läs resten av inlägget!