Blogg

Här samlar jag längre inlägg med tankar och åsikter kopplade till mitt skrivande. Det mesta (men kanske inte allt) publiceras även på @forfattarsanne på facebook och instagram.

  • Lucka 4 hos Fantastikbokklubben
    Fantastikbokklubben är en webbutik som drivs av författarna själva. Här kan du köpa böcker inom genrerna fantasy, science fiction och skräck. Och ja, mina böcker finns också där 🙂 Dagens lucka, lucka nummer fyra, är min. Länk till lucka 4 i Fantastikbokklubbens julkalender. Om du går in på länken kan du hitta ett utdrag ur […]
  • Akademin och eliten
    Jag läser av någon anledning Sysvenskans intervju med Horace Engdahl. Man kan förstås fråga sig varför? Huvudsakligen handlar det väl om någon sorts sensationslystnad: jag är nyfiken på vilka gubbiga grodor han ska klämma ur sig den här gången. Men jag är också nyfiken på hur Ida Ölmedal ska hantera att intervjua honom. Det gör […]
  • Pappersbristen: Köp böcker från mindre kända författare!
    Oro sprider sig i bokhandeln när följderna av pappersbrist och tryckerikaos blir allt tydligare. Populära titlar riskerar att saknas i julhandeln och prishöjningar hotar 2022. (Citat från Svensk Bokhandels webbplats.) Däremot är det inte så att det kommer att råda någon brist på böcker – det är bara de populära böckerna, de som sålt mycket, […]
  • Att inte passa in
    Känner du ibland att du inte passar in? När man skrivereller pratar om känslan att inte passa in, inte vara som alla andra, så får man ofta svar av typen att “så känner alla ibland”. Men jag tänker inte på känslan på den nivån där alla kan känna igen sig. Utan något bortanför det.  Att […]
  • Vilket ansvar har egentligen en mamma?
    Är det okej att en mamma ger sig iväg långt hemifrån för att rädda världen, på ett uppdrag bara hon kan utföra? Gör det skillnad att barnet är ett av de tryggaste barn man kan tänka sig, och dessutom är omgivet av människor hon älskar och har en trygg anknytning till? Eller måste en mamma […]
  • Pappor
    Det finns en pappa i mina böcker. #farsdag [Nu är en spoilervarning säkert på sin plats, för den som verkligen inte vill veta något alls i förväg.] Eller, det finns flera pappor. Men det finns en pappa som spelar en stor och viktig roll. Samtidigt som han egentligen inte syns jättemycket. Han syntes rentav så lite […]
  • Känslostorm och tankeorkan
    Och så kommer det: mejlet från Mattias på Visto som visar att nu är bollen i rullning på riktigt för Viddernas väv. Det är lika spännande varje gång (tredje gången nu): Jag har skickat en mindre uppsats med mina luddiga halvt förvirrade tankar om omslaget: vad jag vill ha med, citat från de delar av texten som […]
  • “Översättarens anmärkning”
    Många av de böcker jag läste som barn var översatta av Jadwiga P Westrup. Så även Gråkungen och resten av böckerna i Susan Coopers The Dark Is Rising-serie. Jag läste nyligen en artikel om det knepiga med att översätta: att det ju inte bara handlar om ord och meningar, utan att det ibland är svårt […]
  • Läsning och lyssning
    Om en dryg vecka är det höstlov. Läslov kallas det också nuförtiden.Och med anledning av det vill jag säga några ord om läsning – och lyssning. Ljudboken har ju seglat upp som något stort på senare år. När jag var barn kunde man möjligen lyssna på inlästa barnböcker, och så fanns det talböcker på biblioteket […]
  • Om spoilers
    Jag skulle vilja prata om spoilers. Vi är överlag väldigt bra på att undvika spoilers nuförtiden, eller hur?Jag som författare jobbar hela tiden med det där: att undvika att avslöja för mycket, för att inte sabba nöjet för den som vill läsa mina böcker.Och ni som recenserar är jätteduktiga på att inte avslöja saker. Ni […]
  • Huvudpersonens ålder
    När Lysande klot tvenne börjar är Ailonise 14 år. Hennes ålder är vald för att jag var tretton och ett halvt år gammal när jag började skriva boken. Hon var alltså lite äldre än jag, men bara lite. Genom åren har jag ibland funderat på den där åldern. Om den är väl vald, eller om […]
  • Shitty first draft
    Shitty first draft. Det pratas det väldigt ofta om. Bättre att skriva på och så blir det som det blir, och så kan man redigera sen. Det verkar vara den gängse uppfattningen.Och alltså, funkar man så, så är det väl fine. Men jag vill föra till protokollet att inte alla funkar likadant. Min första bok […]
  • Starka kvinnor
    Tidigare idag såg jag flera inlägg om starka kvinnor och om vi som skriver ska skriva om starka kvinnor eller inte. Typ. Och just då hade jag en massa saker jag ville göra ett inlägg om, men nu minns jag inte längre vad det var jag ville säga 😜 Däremot började jag fundera: vad menar […]
  • Musik i böcker – och musik vid skrivandet
    Musik spelar en roll i mina böcker. Inte någon viktig roll. Men musiken finns där. Arenas spelar på en cittern. Nialdo täljer själv en flöjt att spela på. Elsinorierna dansar både pardans, dans i större konstellationer och långdans över ängarna, och Monini sjunger långa sånger om långa sånger om fagra jungfrur och modiga ungersvenner, olycklig […]
  • Kvinnliga karaktärer #kvinnohistorier211015
    Huvudpersonen i mina böcker, Ailonise, kom från början till just för att det var brist på tjejer och kvinnor i fantasy. Tack och lov har den bristen arbetats bort, inte minst tack vare ett stort antal svenska fantasyförfattare. Så vem är hon då, Nanna/Ailonise/Leinion/Ailsa? Hon har svårt att acceptera de förväntningar en del har på […]
  • En liten vinkning
    Jag har lyssnat till slutet nu, på ljudfilerna till blivande ljudboken av Knutar och band. Och när jag kom till de sista orden, sista meningen, så påmindes jag … Det är inte så att det egentligen var meningen när jag skrev det. Men när jag sedan läst igenom texten själv, så har jag tänkt på […]
  • Kärlek
    Och så var det visst lite kärlek med i boken också?” Det är mamma som refererar vidare vad min mormor sagt efter att ha läst klart Knutar och band. Mm. Jo. Det är definitivt lite kärlek i boken också. Rentav en hel kärlekshistoria, kan man nog säga. (“Jag är inte alls kär!” protesterar Ailsa från […]
  • Är du en Yoda eller en Ailsa?
    Visdomsord och inspirerande citat finns det många. Yoda-citatet på bilden känner säkert de flesta till, oavsett om man sett filmerna eller inte. Det nedre citatet är från min bok Knutar och band. Det är huvudpersonen Ailsa (Ailonise) som själv tänker detta när hon hamnat i en situation där hon är tvungen att reda ut något […]
  • Att inte kunna prata
    Vissa saker kan man inte berätta om. Exempelvis för att minnena är för smärtsamma, och att prata om dem öppnar upp så att det plågsamma kommer fram i större doser än man klarar att hantera. Eller för att man inte orkar försöka hitta ord att uttrycka det jobbiga med. Eller “bara” för att det är […]
  • Samtycke
    Det där med samtycke i olika situationer … tja, det är väl som med andra saker, det är svårt när man är ovan att ställa den sortens frågor, men det bli lättare med tiden, när man vant sig. När samtycke är på tapeten brukar jag allt som oftast komma att tänka på den här scenen […]
  • Hamling
    I mina böcker förekommer det hamlade träd. Jag är just nu osäker på om det konkret nämns i första och andra boken, men i tredje boken nämns det definitivt. Och jag har insett att många inte vet vad hamling innebär, så då tänker jag att vi tar det här 😊 Istället för att anstränga mig […]
  • Tid och plats
    När – och var – utspelar sig egentligen början på Lysande klot tvenne?Det har jag, helt avsiktligt, inget klart och tydligt svar på. Men det går att ringa in till viss del. Exempelvis har jag valt namn som har sitt ursprung i ett nordiskt sammanhang (och för övrigt utan biblisk inverkan, för även om det […]
  • Hur jag mötte min huvudkaraktär
    På instagram cirkulerar taggen #jagmötteminkaraktär. Det här är vad jag skrev: Det logiska är förstås att berätta om hur jag mötte min huvudkaraktär, jaget i mina böcker. Ailonise, även kallad Nanna, Ailsa och Leinion. (Och dessutom, innan hon fick namnet Iona Ailonise, hann hon ha ett antal andra i namn, i tidgare versioner av manuset.) […]
  • Fegt med ny Ronja
    Ronja Rövardotter ska bli ny TV-serie. “Viaplay och Filmlance utlovar en familjevänlig fantasyserie med banbrytande visuella effekter.” Jag älskar Ronja.Men jag tycker på något vis att det är både fegt och onödigt att satsa på Ronja.Onödigt, för att både den svenska filmen från 1980-talet och den betydligt nyare serien från japanska Studio Ghibli håller hög […]
  • Sorg
    Min andra och tredje bok innehåller bitvis en del sorg. Det är ganska naturligt, eftersom jag levde med sorg som en påtaglig del av tillvaron när de kom till. Sorg är till väldigt liten del som på bilden. Ändå var det det jag fick känslan av att många trodde. Att människor förväntade sig att jag […]
  • Ju.
    Ju. Det där lilla korta ordet, som ändå innehåller så mycket. Samförstånd, förförståelse, gemenskap. Samtidigt som det kan betyda absolut ingenting. När någon gödslar med ju, oavsett om det är i text eller tal, kan det bli oerhört irriterande. En nervös föreläsare kan klämma in två ju i varje mening, och då hör publiken kanske […]
  • Veckodagar och månader
    Veckodagar och månader är ju kopplade till vår kultur. Och även om man antar att man har de rent astronomiska parametrarna likadana, och därmed får lika långa dygn, månader och år, så är det ju exempelvis fullt möjligt att välja en annan indelning än i sjudagarsveckor. Det rimliga är ju egentligen att hitta på eget. […]
  • Distansförhållande
    Har du haft ett distansförhållande? Räknat veckor, dagar, timmar, tills ni ses nästa gång? Och sen levt intensivt den där korta tiden ni har tillsammans, när man liksom måste maxa allt, få ut så mycket som möjligt både känslomässigt, fysiskt och … ska man säga intellektuellt? under de dagar man får tillsammans, för att klara […]
  • Så hur reagerar de?
    Bland det första jag behövde göra för att skriva tredje boken var att komma på hur ett antal centrala personer reagerade på saker som hände i slutet av Knutar och band. Man tycker att man känner sina karaktärer. Jag har ju på sätt och vis levt med dem större delen av mitt liv. Men de […]
  • Skiora
    Karaktärer i böcker kan komma till på väldigt olika sätt. Det här var ett: Jag satt och läste om noanamn i wikipedia. Noanamn eller noaord, är ord eller namn som använts när det egentliga ordet varit tabu för att man varit rädd att frammana ett djur eller väsen om man använde dess rätta namn. Hin […]
  • Lapptäcke
    Första boken skrev jag med papper och penna. Blyertspenna och kollegieblock. När man skriver på det sättet så skriver man från början och till slut, i den ordning händelserna i boken utspelar sig. Kronologiskt. (Man kan förstås skriva ickekronologiskt, vad nu det heter, men blocket har liksom en riktning ändå, om ni fattar hur jag […]
  • Om bristen på struktur i världsbygget
    Jag tycker om struktur och gillar att ta helhetsgrepp. Bygga upp saker från grunden, se ur olika infallsvinklar, ta hänsyn till både detaljer och stora skeenden. Tänka på hur jag vill ha saker, vad jag vill uppnå, hur man kommer dit, tänka på vilka saker som behöver fixas i god tid och vad som kan […]
  • … till dig som strävar efter att gå din egen väg, även när det gör ont.
    Att vara sig själv behöver inte vara något svårt eller konstigt. I alla fall inte om man under hela sitt liv befunnit sig i sammanhang där den man är och vill vara ses som något självklart. Men om man sedan tidig ålder, vid upprepade tillfällen, fått veta att det är fel att vara, göra, tycka, […]
  • Tatueringar
    Jag är inte samma person som huvudpersonen i mina böcker (Nanna/Ailonise/Ailsa), inte på långa när. Men när det gäller ganska många saker så har hon väl “ärvt” åsikter eller värderingar av mig. Det är väl ganska rimligt att man vill ha en sympatisk huvudperson och att man i grunden tycker att man själv har sympatiska […]
  • Döden. Och livet.
    Idag vill jag prata om döden. För det är ju så: livet tar slut för oss alla. Förr eller senare. Men ibland kan man få känslan av att alla tror att det är senare som gäller för just dem. Att alla räknar med att nå minst medellivslängd. “Det är aldrig försent!” är ett jättepopulärt klämkäckt […]
  • Vannes eller Vanese
    Jag tror det var sommaren 1989. Vi var på semester i södra Bretagne, och en dag åkte vi in till staden Vannes. Där hamnade vi mitt i ett stort evenemang, som jag först långt senare lärde mig hette Les fêtes historiques de Vannes och var (är) årligen återkommande. Det jag upplevde då var bland annat […]
  • What doesn’t kill you …
    När tre tonåringar behöver ge sig iväg på ett uppdrag utan förvarning och i princip utan förberedelser, ett uppdrag som egentligen är att betrakta som omöjligt och som de inte alls har mognaden eller förmågorna att reda ut, då sätter det spår. Och visst är det väl ofta så att man håller ihop så länge […]
  • L som i Leinion
    Min huvudperson, jaget i mina böcker, har många namn. I början av första boken kallas hon Nanna, men egentligen heter hon Iona Ailonise, och i stora delar av andra boken kallas hon Ailsa. Men innan hon fick namnet Ailonise hann hon ha många andra namn. De namn jag valde när jag först började skriva min […]
  • Författarintervju i Fantasykammaren på Facebook
    Berätta lite om dig själv! Jag är en medelålders ensamstående mamma som bor med barnen och två katter i ett hus på landet. Jag tycker egentligen om ordning och reda, men det finns så mycket roligare saker att göra än att städa, så därför är det aldrig ordning omkring mig ändå. Jag målar fönstren (karmar […]
  • Leike
    “På den sjätte dagen glesnade skogen och efter ett tag kom vi fram till ett öppnare område. Skogen låg fortfarande runtom, men på behörigt avstånd.” När jag skulle namnge en av de viktiga platserna i boken Knutar och band så kände jag att jag ville basera namnet på något som faktiskt betydde något. Jag började […]
  • Det här med ålderskategorier …
    När en bok ska ges ut så behöver den katogoriseras. Bland annat ska man ange vilken ålder den riktar sig till. Jag ska ju direkt säga att det här med kategoriseringar och klassificeringar inte är min starka sida. Att placera i fack är ju alltid frågan om att förenkla och därmed ignorera vissa aspekter. Hur […]
  • Vad händer när äventyret slutar?
    Första boken om Elsinorien – Lysande klot tvenne – är på många sätt en klassisk fantasyberättelse, med många av de välkända inslagen. En föräldralös huvudperson (som sedan visar sig vara någon helt annan än hon trodde). En ond trollkarl. Ett uppdrag som behöver lösas. Spådomar och märkliga drömmar. Uttjatat, kan man tycka. Behövs det verkligen […]
  • D.
    D. Så hette han under lång tid, karaktären som fanns med i det enda färdigskrivna avsnittet i bok 2, personen som var ett bärande skäl till att bok 2 någon gång måste skrivas, krävde att bli skriven. D stod det i mina anteckningar om honom, för jag visste att han skulle heta något på D. […]
  • Varför Elsinorien?
    Min fantasyserie heter Elsinorien. Landet berättelserna utgår ifrån heter nämligen Elsinorien. Men varför heter det just Elsinorien? Under lång tid hade jag egentligen “glömt” hur det blev så. Eller ja, landet hade hetat Elsinorien så länge att det var helt integrerat för mig, en sån där självklarhet man inte alls funderar över. Men så råkade […]
  • Unlikable
    I think that what our society teaches young girls, and I think it’s also something that’s quite difficult for even older women and self-professed feminists to shrug off, is that idea that likability is an essential part of you, of the space you occupy in the world… [and] that you’re supposed to hold back sometimes, […]
  • Prinsessor, klänningar och kärlek
    Jag var ingen särskilt prinsessig flicka som liten (inte vad jag själv minns i alla fall). Min vurm för klänningar med volanger, vidd och puffärmar slog till senare. För sent, snarast. För som tonåring i slutet av 1980- och början av 1990-talet var det helt ute att gilla den sortens klänningar. Det fanns inga att […]
  • Respektlös och nonchalant
    “Författaren har en nonchalant och respektlös inställning till språket.” Nej, det är inte ett riktigt citat. Däremot har jag själv då och då gått och tänkt – rentav hoppats – att det där är något som kanske någon skulle kunna få för sig att skriva i en recension om mina böcker. Inte ordagrant, men med […]
  • Namn
    Namn har alltid varit viktiga för mig. Från början handlade det förmodligen mest om att namn kan vara vackra, fantasieggande, men också förmedla en känsla av helt annat slag. Det är som att en hel berättelse kan rymmas i ett namn. Men med tiden blev namns betydelser också intressant. Och med “med tiden” menar jag […]
  • Svordomar
    Eftersom jag var en snäll flicka så svor jag aldrig när jag var liten. Men numera svär jag, och jag tycker att svordomar tillför något i språket – ibland behöver man helt enkelt den där extra kraften som kommer av ord och uttryck som inte slipats och polerats för att ta bort den vassa udden. […]
  • Gestaltning
    Gestaltning. Överallt i skrivarsammanhang pratas det om gestaltning. Eller “show, don’t tell”. Grundpoängen är ungefär att man inte ska skriva hur någon kände. Man ska istället skriva hur detta konkret manifesteras. Man ska inte skriva att någon är arg, man ska skriva hur personen som är arg ser ut, låter, uppträder, hur kroppen reagerar, och […]
  • Det är lättare att behålla grunden
    Att bygga ett hus från scratch kan verka lockande. Men det är ett stort jobb. Ännu större om man ska rita det först också. Det är så oändligt många beslut som ska tas! Hur stort ska huset vara, vad ska det ha för form, hur många våningar, hur många ingångar, små eller stora rum, vilka […]
  • Tankar om hybridförlag
    Vad är ett hybridförlag? Mina böcker ges ut på Visto förlag. Visto är ett hybridförlag. För att förklara vad ett hybridförlag är, är det kanske enklast att börja med vad ett traditionellt förlag är? När du skickar ett färdigt manus till ett förlag så görs först en urvalsprocess. Förlaget läser manuset och bestämmer om de […]
  • Plågsamheten hos ett korrektur
    Förr brukade jag gilla korrektur. Det där att mer eller mindre systematiskt leta småfel, detaljer, hitta saker som skulle vara jätteirriterande att hitta i något färdigtryckt men som är en lättnad att få syn på i tid, det är fina grejer. Men det var när det var i jobbsammanhang. Det var jämförelsevis kortare texter, och […]
  • Varför just fantasy?
    Varför fantasy? Tja, några av anledningarna för mig är de här: – Jag gillar det, rent estetiskt. Inte minst vackra kläder. När jag växte upp var det helt okej att gilla mode – eller man förväntades rentav göra det – men att gilla vackra klänningar och liknande sågs som synnerligen suspekt. – I en påhittad […]
  • Acceptera och ignorera
    Att gå igenom korrektur har sina läskiga sidor. Bland annat rädslan för att råka trycka fel utan att man märker det. Alltså, jag älskar smidigheten med ordbehandlingsprogram, hug lätt det är att göra ändringar. Och jag älskar spåra ändringar-funktionen, att det tydligt framgår vad som föreslagits att ta bort eller lägga till och att man […]
  • Bok 2 kräver bok 1
    Hade det inte varit för bok 2 så hade inte bok 1 nånsin blivit färdig. Jo, men så kan man nog faktiskt säga. Visst, jag skrev ju klart bok 1 (Lysande klot tvenne, fast den hette inte det på den tiden) först. Men jag var verkligen inte nöjd. Och när jag hade skrivit om den […]
  • 21 mars – rocka sockorna
    Det här är de strumpor jag har på mig idag. Men nej, jag har inte rockat sockorna. Det här *är* ett strumppar. Jag köpte en drös strumpor av den här typen, där båda strumporna är på samma tema men ändå olika. Så upplever jag att det ofta är när vi pratar om olikheter. Vi vill […]
  • Mitt språk har sin egen rytm och sina egna toner
    Inom folkmusiken pratar man om blå toner. Det är toner som “egentligen” inte finns, så som vår allmänt accepterade tonskala ser ut. Blå toner är egentligen falska, enligt det gängse sättet att se musik. Men de blå tonerna finns. De är vackra. Och de ger karaktär. De är inte där av misstag, de är tvärtom […]
  • Fantasy, men inte bara fantasy
    Min bokserie är fantasy. Men inte _bara_ fantasy. Vad menar jag med det då? Tja, fantasy kan vara så mycket och så olika. Vill man vara noga kan man dela in fantasy i en mängd olika kategorier. Jag är ganska dålig på det där med kategorier, så om någon annan vill ge sig på att […]
  • Behovet av tjejer i fantasy
    När jag började skriva Lysande klot tvenne så var ett av skälen att det var ont om tjejer och kvinnor i fantasy. I alla fall i de böcker jag hade träffat på – men förmodligen över huvud taget. Det här var i slutet av 1980-talet, och jag var i mina tidiga tonår. Det fanns förstås […]
  • Böcker passar så bra för delning!
    I samband med ett inlägg om bokrean skrev jag igår så här:”… om man nu ska köpa fysiska ting så är böcker fortfarande en förhållandevis bra sak att köpa. Kunskap och berättelser, fångade på papper som ju faktiskt i alla fall agerar kolsänka så länge boken finns – det är betydligt bättre än mycket annat […]
  • Vi skriver alla på samma historia
    “Det var en gång i tiden en flicka som läste en massa. Läste och läste och läste. I skolbussen, vid matbordet, på toa, överallt och hela tiden. Och så drömde hon om att spela teater och film, men saknade någon riktig drömroll. Och kombinationen läsa och drömma och fantisera och annat ledde till att hon […]
  • Rädslan att något ska ha försvunnit
    Det här när man läser sin egen text för sjuhundraåttiofjärde gånger är stundtals svårt. Manuset för bok 1 är alltså korrläst och inskickat till förlaget. Men det ligger andra böcker före i pipeline, och i väntan på att det ska bli min tur att få min bok layoutad och så där så känns det som […]
  • Vad skriver du om då?
    “Ett fåtal vänner, för vilka jag nämnde mitt företag, nöjde sig med att säga ”jaså, vikingatiden”, med ett tonfall av allvarlig ömkan.” Citatet är från en essä av Frans G. Bengtsson, om tillkomsten av Röde Orm. Essän publicerades i Vi redan 1950 men har i dagarna lagts ut på webben: https://vi.se/artikel/sNLvXovz-ab5GXm9Z-88fb8 Jag ska självklart inte […]
  • Följa drömmar
    Hur många gånger har du fått höra att du ska följa dina drömmar? Och hur många gånger har du fått höra eller känna att du inte duger till för att fullfölja din dröm? För det finns ju alltid de som är bättre. Oavsett hur bra du är och hur bra du gör ifrån dig, så […]