Julmarknadserbjudande på nätet till 18 december!

@forfattarsanne

Det är fyra veckor till julafton. Julklappstider. Julmarknadstider. Många indieförfattare – författare som ger ut på små förlag, hybridförlag, eller ger ut själva – står många av helgerna fram till jul på olika julmarknader i hopp om att sälja några böcker. Men vi är också bara vanliga människor. Bokskrivandet är för de flesta av oss något vi gör på vår fritid. Säljandet på marknader blir ytterligare en sak som ska hinnas med. Jag är en ensamstående mamma med sviter av utmattning. Jag ägnar helgerna åt att inte hamna ännu mer efter med disk och tvätt och åt att hjälpa mina skoltrötta ungdomar att orka med allt som ska hinnas klart innan terminen är slut, trots att energin är låg så här års. I bästa fall ska jag försöka hinna fixa lite julstämning innan den 24 december. Jag har varken tid eller ork att stå på julmarknader. Men jag har skrivit böcker, och de är utgivna. Tryckta. Jag har inte gjort det för att lådorna med böcker ska stå och samla damm, jag har gjort det för att jag vill att de ska bli lästa. Därför kommer jag att ha ett virtuellt julmarknadserbjudande de kommande veckorna: 100 kronor per bok. Frakt tillkommer med 66 kronor för en bok och 85 kronor för 2-3 böcker. Erbjudandet gäller t o m 18 december. Nej, jag kommer inte att bjuda på frakten. Det är nämligen den enda kostnaden jag själv inte kan styra över. Ja, 100 kronor per bok är löjligt billigt. Billigare än vanliga marknadspriser.

Läs resten av inlägget!

Har du fått ett julkort och letar instruktioner?

Julkort: Karta över Elsinorien och grannländer. Leike är utsatt. Text: Vill du följa med mig till Leike och fira midvinter? Sova länge, göra minsta möjliga, och lyssna på sagor. Resinstruktioner på www.elsinorien.se

Har du fått ett sånt här kort, och undrar vad du ska göra nu?

Leike är en plats långt ute i skogen. Där firas midvintern genom att omfamna mörkret, äta nötter och frukt, och lyssna på sagor.

Ailonise reser dit första gången i boken Knutar och band, som är andra boken om Elsinorien. Om du också vill resa till Leike, så börjar du förslagsvis med första boken i serien, Lysande klot tvenne, för att lära känna Ailonise och hennes värld.

Du hittar mer information om böckerna här på www.elsinorien.se

Välkommen till Elsinorien, hoppas du ska trivas!

P.S. Om du inte vill läsa alla böckerna, så kan du besöka midvinterfirandet i Leike här:
Midvinter i Leike (utdrag)Läs resten av inlägget!

Jul för mig

När jag för väldigt många år sedan skadade nacken, vilket ledde till både ångest och smärta, så skickade vårdcentralen mig till en grupp för personer med kronisk smärta. Den huvudsakliga poängen med gruppen visade sig vara att vi skulle sänka våra krav. Detta skulle ske genom låta bli att göra saker vi lärt oss var nödvändiga men som inte var det.

Det konkreta exemplet jag minns var att putsa fönstren till första advent. Det var inte så nödvändigt som vi trodde, och vi kunde faktiskt låta bli.

Jag hade innan detta aldrig nånsin tänkt tanken att man behövde putsa fönstren till första advent. Mina fönster är kroniskt oputsade, och jag målar fönster oftare än jag putsar.

Jag tycker också det är viktigt att skilja på olika saker som folk klumpar ihop som ”måsten”. När folk säger att man ska dra ner på måstena inför jul så antyder eller antar man att de saker som stressar eller tynger är sånt man inte alls vill.

Den sortens måsten har jag för länge sedan rationaliserat bort.

Men det finns saker jag VILL, men har svårt att hinna eller orka pga omständigheter.

Jag vill baka pepparkakor. I alla fall lite.
Jag vill ha gran. Och åtminstone lite grovstädat. Det är inga höga nivåer på dessa VILL, men de finns.

”Det blir jul ändå”, säger folk. Men det beror ju vad man menar. Ja, det kommer att bli 24 december oavsett om jag bakat pepparkakor, gjort julgodis, lagat brunkål eller skaffat gran.

Men det är ju de där sakerna som ÄR jul.→ Läs resten av inlägget!

Omslag i pepparkaka

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

Glädjen i livet handlar bland annat om att våga och tillåta sig att genomföra idéer, även när de egentligen är fullkomligt onödiga.

Att bygga något av pepparkaksdeg är förstås inte det mest nödvändiga, överlevnadsmässigt, så här i julstressen. Men när man rationaliserar bort alla roliga infall, för att de inte är absolut nödvändiga, så blir tillvaron rätt grå och trist.

Så jag bestämde mig för att det skulle bli av ändå. Utan några ambitioner om perfektion – bara ambitionen att genomföra idén.

So I give you:
Omslaget till Lysande klot tvenne i pepparkakstolkning!

(Det rasar säkert innan morgondagen, men who cares?)→ Läs resten av inlägget!

Midvinter i Leike

Julen närmar sig mer stormsteg, och just idag är det som allra mörkast på året. Hur firar man denna tidpunkt i världen jag byggt? Det sker förstås på olika sätt på olika håll. Nedan bjuder jag på ett exempel. Först en inledande förklarande text, för att ge sammanhanget; därefter ett utdrag ur ”Knutar och band” (andra boken om Elsinorien).

Femtonåriga Ailonise, prinsessa av Elsinorien och böckernas jag, har tröttnat på livet hemma på slottet. Påfrestande händelser under det senaste året har gjort att hennes älskade storebror är en skugga av sitt forna jag. Och själv har hon ingen utstakad väg och vet inte riktigt vad hon vill göra med sitt liv.

Istället beger hon sig långt hemifrån, till prästinnorna i Leike i grannlandet Illidien, för att gå i lära där under ett par år. Den uttalade kopplingen är Ailonises nyfunna intresse för örter och deras användning, men Ailonises kunskapstörst är stor på alla områden och hon är ständigt frustrerad över alla saker hon inte förstår. Kanske kan tiden i Leike ge svar även på större frågor. 

Hon är dock en aning orolig för den religiösa aspekten av kvinnorna i Leike är just prästinnor. Ailonise tror inte på några gudar. Men väl på plats i Leike finner hon sig väl tillrätta och upptäcker att ritualer och ceremonier är mer till för människorna själva och fyller ett viktigt behov. I Leike blir hon en av femton flickor eller prästinneaspiranter.

Utdraget nedan är från när Ailonise varit i Leike några månader.

⭐⭐⭐

När det började bli kallare på riktigt kompletterades linneklänningarna med ytterligare plagg för värmens skull.→ Läs resten av inlägget!

Julminne

Det var en gång för länge sedan – närmare bestämt för tjugotvå år sedan. Det hade varit en höst av nyförälskelse och långt avstånd: större delen av tiden dryga fyrtio mil mellan de båda förälskade, med undantag för ungefär varannan helg, när de befann sig på samma plats. Och nu närmade sig julen, och hon befann sig hos sina föräldrar, vilket i teorin betydde några mil kortare avstånd till älsklingen fast rent praktiskt snarast ännu längre bort. Och under julen skulle hon jobba som sjukhusstäderska alla de röda dagarna, för att spara ihop pengar till sin dyra utbildning.

Det är på kvällen den 22 december. Han ringer. Babblar på i mobiltelefonen medan han går. Det är inget ovanligt – han är ofta på språng, på väg mellan olika engagemang, och passar ofta på att ringa och prata medan han är på väg, och hans ekonomi är inte för ansträngd för mobilsamtal. (Detta är på den tid det fortfarande är dyrt att ringa till mobiltelefoner, och hon går en utbildning som kostar pengar och inte ger studiemedel.) Han babblar på om att han är på väg – hemåt tror hon. Alltså hem till honom själv, däruppe i Linköping, till lägenheten han delar med en kompis. Fast han babblar på om att han faktiskt är på väg hem till henne. Det är förstås ett skämt, hans vanliga godmodiga kärleksfulla tramsande.

Han fortsätter att prata på, lagom andfådd av den raska promenaden.

”Nu står jag utanför din dörr”, säger han slutligen.

Hon utgår från att det är trams.→ Läs resten av inlägget!

Lucia

Lucia har alltid varit ”min” högtid.

Luciatåg tidiga morgnar på mammas jobb i vården, för inlagda patienter, där vi bara sjöng ”Natten går …”, för vi skulle ju hinna igenom alla salar på avdelningen.

Luciatåg i den lokala bygdegården, arrangerat av äldre flickor i byn och med repetitioner halva hösten.

Luciatåg i föreningar och skola.

På högstadiet var det niorna som gick luciatåg. Men det året jag gick i nian var det bara de klasser som hade den ena musikläraren som skulle få vara med, och jag gick i en av de klasser som därmed skulle stängas ute. Jag ordnade namninsamling och lyckades driva igenom att några från var niondeklass skulle få delta.

Och i vuxen ålder:

Ett år lussade jag på tåget till Göteborg (jag skulle ändå åka tåg den dagen liksom), och väl framme i Göteborg ställde jag mig och fortsatte sjunga luciasånger i undergången till Nordstan.

Därefter har jag gjort liknande varianter (stå på stan och sjunga luciasånger) flera gånger, både ensam och i sällskap. Och skaffat luciagig i flera sammanhang.

Men nu är det länge sedan. Livet, och barnen, och omständigheterna, ni vet.

Men jag älskar lucia.
De levande ljusen.
De vita särkarna.
Mörkret runtom och den tidiga morgonen.
De klingande melodierna, i många varianter, med många stämmor, med många verser.

Och självklart har det lämnat spår i mina böcker 💕→ Läs resten av inlägget!

Lucka 4 hos Fantastikbokklubben

Fantastikbokklubben är en webbutik som drivs av författarna själva. Här kan du köpa böcker inom genrerna fantasy, science fiction och skräck. Och ja, mina böcker finns också där 🙂

Dagens lucka, lucka nummer fyra, är min.

Länk till lucka 4 i Fantastikbokklubbens julkalender.

Om du går in på länken kan du hitta ett utdrag ur Knutar och band om hur midvintern firas i Leike.

Vill du veta mer om Knutar och band (andra boken om Elsinorien)?

Här finns all info: baksidestext, länkar till var du kan köpa boken, ja till och med länk till smakprov.se där du kan läsa första kapitlet ur boken!Läs resten av inlägget!