Etikett: Susan Cooper

jun 27 2025

Ja, jag hade blivit varnad

Redan när filmen var typ ny kom rapporterna från inbitna fans av boken:

Filmen var usel. Avstegen från bokens story var oförlåtligt stora. Det var bäst att inte alls se filmen.

Eftersom det handlar om en av mina absoluta favoritböcker, En ring av järn/The Dark is Rising av Susan Cooper, så följde jag rekommendationen och höll mig ifrån filmen.

Men för ett tag sedan sprang en kompis på dvd:n på en loppis och köpte den, med mig i åtanke. Och då kunde jag inte motstå frestelsen. På nationaldagen(!), när kompisen var här och hälsade på, såg vi filmen The Dark is Rising, från 2007.

Så vad tyckte jag då?

Ja, varningarna stämde. Verkligen!

Det var så oerhört mycket som var ändrat. Åldern på huvudpersonen (som blivit 14 år istället för 11) var bara en av oändligt många små och stora detaljer. Det var så mycket som inte stämde så att jag nästan undrade varför de valt att göra en filmatisering av en bok och inte bara en helt ny fristående film.

Hade den stått ig som det? Tja, om jag försökte koppla bort kopplingen till boken så var det väl en halvkass julmatiné men för dålig budget och för kort filmlängd för att ge utrymme åt de saker de hittat på och försökt klämma in, och därmed alltför osammanhängande.

Men även om vi bortser från allt det där – stort och smått som inte stämmer, och så vidare – så var det värsta med filmen av helt annat slag.

En ring av järn, och resten av Susan Coopers bokserie, är på sitt sätt väldigt brittiska.→ Läs resten av inlägget!

okt 31 2023

På de dödas dag

Susan Coopers serie En ring av järn / The dark is rising består av fem böcker. En utspelar sig vid jul/midvinter, en vid midsommar, en runt förste maj, en runt förste augusti, och en nu, vid de dödas dag, då året ock dör. Samhain, som en gång i tiden firades som nyår av kelter.

Gråkungen heter boken som utspelas i Wales under övergången oktober-november.

Det jag älskar med Susan Coopers böcker är hur hon, på ett så okomplicerat sätt binder samman det nutida med det väldigt gamla, det lokala med det globala, gammal Arthursaga och legender med fragment av annat. Det blir aldrig pompöst och överdrivet utan bara enkelt och självklart.

🐺🎃🍂🕯

”On the day of the dead, when the year too dies,
Must the youngest open the oldest hills
Through the door of the birds, where the breeze breaks.
There fire shall fly from the raven boy,
And the silver eyes that see the wind,
And the light shall have the harp of gold.”

🐺🎃🍂🕯→ Läs resten av inlägget!

dec 21 2022

The Dark is Rising. In audio.

Stora nyheter: Nu finns ”En ring av järn” som radioteater!

Som jag nämnt några eller många gånger så hör serien ”En ring av järn”/”The Dark is Rising” av Susan Cooper till mina absoluta favoritböcker. Och just första boken, En ring av järn, utspelar sig vid den här tiden på året, från midvinterafton till trettonhelgen.

För en del år sedan filmatiserades den. Men tydligen förstörde man den totalt. Man ändrade på alldeles för många grundläggande saker i boken och gjorde dessutom en väldigt dålig film i övrigt också, så att det som var unikt istället blev en dussinrulle. Det är i alla fall vad folk som sett filmen sagt; jag har valt att inte se den, eftersom alla verkar avråda från att se den. (Det är alltså inte på den vanliga nivån av ”boken är bättre än filmen” utan mycket värre.)

Men nu finns det tydligen en alldeles ny radioteater på BBC. Första avsnittet släpptes igår, på midvinterafton. Nu finns alltså två avsnitt ute. Ja, den går att lyssna på från Sverige. Och den är tydligen bra – ”Susan approves of every soundwave of this production!” kan man läsa på författarens facebooksida 😍

Så … nu blir det stickning och radioteater.

The Dark is Rising, BBC World Service.→ Läs resten av inlägget!

dec 21 2022

So the shortest day came, and the year died

Vintersolstånd. Midvinter. Den kortaste dagen. Dagen när det vänder.

I alla tider, eller i alla fall så långt tillbaka som vi kan veta något om, har människor markerat den här dagen, med ceremonier eller festligheter eller på annat sätt. Ett år har tagit slut, ett nytt börjar. En ny årscykel. De olika firanden vi har vid den här årstiden – lucia, jul och nyår – är egentligen alla olika sätt att markera denna tidpunkt.

Idag, eller snarast ikväll, är det vintersolstånd.

Och Susan Cooper, författaren som skrivit en av mina absoluta favoritserier (En ring av järn), har också skrivit en underbar dikt om den här dagen: The shortest day.

De sex första raderna kan jag nog utantill:

So the shortest day came, and the year died,
And everywhere down the centuries of the snow-white world
Came people singing, dancing,
To drive the dark away.
They lighted candles in the winter trees;
They hung their homes with evergreen,
They burned beseeching fires all night long

I mina böcker om Elsinorien, hos prästinnorna i Leike, firas midvintern med att sova länge, lyssna på sagor och omfamna mörkret, för att samla kraft för det nya året.

The poem THE SHORTEST DAY by Susan Cooper.
→ Läs resten av inlägget!