Om dåtidens sagor och nutidens fantasy

Sagor är underbara. De utspelar sig ofta i fjärran länder och tider, vilket gör att de kan innehålla sådant som inte vore möjligt i vår egen tid och på den plats vi bor, och samtidigt är de fyllda med människors djupaste känslor och drömmar, vilket kan göra att de upplevs som tidlösa.

Men helt tidlösa är de förstås inte. Normer och värderingar förändras. Tack och lov. Det som var gångbart för hundratals år sedan är inte alltid det idag. Och därför behöver även sagorna förändras.

Folksagor bevarades huvudsakligen genom muntlig tradition, och då skedde förstås förändringar kontinuerligt. Men när sagorna sedan nedtecknades, huvudsakligen på 1800-talet (?) så blev de liksom huggna i sten och sågs plötsligt som något evigt och oföränderligt.

Nuförtiden, när nya berättare tar sig an de gamla grundberättelserna och gör de förändringar som får dem att funka i vår tid, med våra värderingar, så kallas det fantasy. I vår tid finns inte längre finns några oupptäckta delar av världen, och vi vet rätt mycket om gångna tider, så det räcker inte längre med ”det var en gång, i ett fjärran land”. Så vi hittar på nya världar. Och eftersom vi är präglade av att leva i en tid med mycket kunskap, så berättar vi mer noggrant om förutsättningarna i våra påhittade länder.

Kanske gör vi det också för att överbrygga de år som gått sedan folksagorna tecknades ner. För det har hunnit hända en del sedan dess.→ Läs resten av inlägget!

Varför sagor inte är fantasy

Jag gör ofta någon sorts svepande koppling mellan sagor och (klassisk) fantasy. Kanske inte riktigt att jag sätter likhetstecken mellan dem, men ändå antyder något ditåt. För det finns ju stora likheter, i teman, i rollbesättning, i miljöer och förutsättningar, och så vidare.

Men det finns också skillnader.

Förmodligen finns det folk som fördjupat sig i dessa skillnader, säkerligen även på akademisk nivå. Jag har i så fall inte läst något av det (för de saker jag läst på dylik nivå handlar om helt andra saker).

Men det jag själv tänker är den stora skillnaden mellan (klassiska) sagor och (klassisk) fantasy är … vad ska man säga, nivån av konstruerad verklighetsförankring? Eller, hur mycket vi får veta om förutsättningarna och hur de hänger samman.

En saga utspelar sig exempelvis i ett land långt borta, för länge sedan. Men vi får inte veta hur långt bort eller hur länge sedan. Vi får inte veta något om geografin: hur stort är landet, hur många är grannländerna? Vi får lösryckt information, som att man firar jul (som man exempelvis gör i årets julkalender), men vi vet inte om det är ett kristet julfirande eller något annat, vi vet inget om när religionen (om det nu är kristendomen) kom till landet. Och så vidare.

I en saga vet vi bara lösryckta detaljer, som till stor del inte sitter ihop med varandra. Och de delar vi vet om är ofta stereotypa. Landet ligger långt bort, styrs av en kung eller en drottning, och så vidare.

Fantasy är vad som händer med sagor när någon börjar tänka 😉 När någon börjar fundera ”men hur hänger det här samman?”.→ Läs resten av inlägget!

Kronprinsen som försvann

Har du tittat på årets julkalender på SVT, ”Kronprinsen som försvann”? Ja, jag vet, än så länge har bara ett avsnitt hunnit visas. Men jag tycker det verkar lovande. Hittills har vi serverats förutsättningarna i klassisk sagomiljö, med en god drottning, en ond kung, en kronprins, ett par fattiga barn, och några skumma figurer som vill få den goda drottningen ur vägen. Allt detta i ett diffust land långt upp i norr, med ett tjusigt slott, och kläderna i serien är också hämtade från klassiska sagosammanhang.

Julkalendern är förstås i första hand avsedd för barn. Och ändå inte. För visst är väl tanken att hela familjer ska kunna uppskatta den tillsammans? Men liksom lite i smyg. Vuxna antas gilla sånt här om det officiellt har barn som målgrupp. Men i Sverige är det på något vis nästan lite tabu att uppskatta detta som vuxen.

Ändå är vi ju många som gillar det, eller hur?

Om du officiellt är lite för gammal för barn-TV, men ändå uppskattar berättelser med prinsar och drottningar (och för den delen även kontrasten till mindre bemedlade), om slott i fjärran länder, och så vidare, då vill jag tipsa om mina böcker om Elsinorien. Man skulle enkelt kunna säga att mina böcker är inriktade på alla som normalt sett tycker sig ha vuxit förbi målgruppen för Barnkanalen.

Men äventyr blir man däremot inte för gammal för! Möjligen uppskattar man att berättelsen har fler bottnar och att det tillkommer teman som inte passar i Barnkanalen.

Du hittar mina tre böcker om Elsinorien här på på min webbplats, i nätbokhandlarna, hos ljudbokstjänsterna och på SF-bokhandeln i Stockholm.→ Läs resten av inlägget!

Berättelser i berättelsen

”Jag fick höra om gladan som hamnade på Jorden och inte hittade genvägen tillbaka och därför blev kvar på Jorden ett helt år men slutligen lyckades ta sig tillbaka tack vare den smidiga ormen, den hala grodan och den ömtåliga, förvirrade lilla harkranken. Och jag fick höra om bondflickan som spelade tärning med döden och med hjälp av list, tur, samt solen, månen och stjärnorna räddade livet både på sin sjuke lillebror och sin ålderstigna mormor och dessutom på köpet charmade storbondens son och gifte sig lyckligt med honom. Och om fyrbåkarna längs kusten som för länge sedan varnat när det kom fiender från havet, och drottningen som fann sin tillkommande i skummet från havets vågor, och massor med andra berättelser.”

@david_hermansson_skriver taggade mig i utmaningen #berättelseriberättelsen

Han introducerar ämnet så här:

”Ett sätt jag för in berättelser i berättelsen är att remixa redan existerande sagor/myter och låter dem få en ny kontext i min värld.” (Läs mer i Davids inlägg.)

Davids utmaning går dock ut på att skriva något nytt, baserat på en befintlig saga eller myt men anpassat till ens egen fantasyvärld.

Jag valde dock att istället ta ett befintligt stycke ur min första bok om Elsinorien, Lysande klot tvenne.
Sagorna är ett av de sätt som huvudpersonen själv lär känna landet Elsinorien, och små delar av dem återkommer senare på olika sätt.→ Läs resten av inlägget!