När man behöver prata

Ovanför oss drog fågelsträck på väg söderut för vintern. Fåglar fria att bege sig vart som helst utan att någon bestämde över dem: ingen som stängde dem inne, ingen som stängde dem ute.

”Nu är det något du grunnar på igen”, konstaterade Dainas när vi närmade oss slottet.

”Haha! Ja.”

”Kom igen, ut med det, låt mig höra.”

(Ur Knutar och band, andra boken om Elsinorien.)

📚

Att ha någon som kan se på en när man behöver prata … det är så fantastiskt! (Och jag saknar det så 😔) Har du någon sådan person?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.