Varför jag skriver

Jag har börjat läsa “Autisterna” av @claratornvall – den andra boken i den minimala läshög som jag nämnde i förbigående i förra inlägget. Och en bit in i boken, nånstans bland kluvna tungor och skogstroll (eller snarast i duschen en stund senare, för det är ju som bekant i duschen som tankarna slappnar av, tar fart och formar ord och meningar) så påmindes jag om att det i grunden finns två skäl till att jag skriver och till att skrivandet blivit en så viktig del av mig.

Det första skälet är att förklara hur jag ser på och upplever världen och livet. Mina ord, min berättelse. Utan att bli avbruten av någon annan som vill prata om något annat eller som anser att min åsikt, upplevelse eller värdering är fel. Detta har bland annat resulterat i drygt 4000 inlägg på min blogg (inte författarbloggen , utan min “vanliga” blogg), även om den i nuläget huvudsakligen är vilande.

Det andra skälet är att själv få skapa världar och berättelser, där jag bestämmer vad som gäller och vad som händer. Och även om det började i liten skala så växte det redan i tidiga år till bokplaner.

Men det ska väl också sägas, att eftersom det dröjde så länge innan bokplanerna blev färdig verklighet, så kom de att påverkas av ganska mycket av mitt långvariga bloggande. Både tonen och innehållet i böckerna har förstås påverkats av mitt bloggande, och böckerna innehåller alltså en hel massa av min syn på världen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.