Apropå det här med framröstade utmärkelser (se förra inlägget), så finns det ett exempel jag stör mig rejält på, och som jag blir påmind om så fort jag passerar en viss apotekskedja. Dessa apotek talar nämligen väldigt gärna om att de är ”Sveriges mest hållbara varumärke”.

Men läser man vidare det mindre texten så får man veta at det handlar om att ”svenska konsumenter uppfattar oss som det mest hållbara varumärket i Sverige”.

UPPFATTAR.

Det handlar alltså inte om att människor med kunskap har suttit och jämfört olika parametrar för olika företags hållbarhetsarbete eller produkter. Det handlar om hur konsumenter uppfattar varumärket. För att sammanställa detta används konsumentpaneler. Och det är förstås inte heller alla varumärken som finns att välja på för dessa paneler, utan ett begränsat antal.

För mig är det här bullshit. Att ett företag lyckas få konsumenter att UPPFATTA dem som hållbara – genom vilken känsla de förmedlar i reklam, på sina webbplatser och i sina butiker – är fullkomligt irrelevant. Utmärkelsen säger ju egentligen bara ”vi har lyckats få konsumenter att tro på vårt budskap”. Och det är ju liksom bara rundgång i systemet?

Som konsument vill jag ha oberoende bedömningar, av någon som tittar på dem som är bakom den snygga tillrättalagda ytan. Annars är det helt irrelevant.

Och jo, jag handlar också på apotekskedjan ifråga. Men det gör jag för att de finns på den plats jag behöver dem.