Författare: Sanne

Okategoriserade

Week of action for social and climate justice

Vi som läser och skriver är bra på att föreställa oss hur det skulle kunna vara: att leva i ett annat land, i en annan tid, i en annan värld.
Vi läser eller skriver om hur framtiden skulle kunna se ut. Om allting skiter sig och går åt helvete. Eller om människor lyckas hitta på och genomföra lösningar som innebär att vi kan fortsätta blomstra.
Vi kan sätta oss in i hur det är att leva under knappa och hårda omständigheter eller i lyx, och vi träffar på tankeexperiment med helt nya sätt att styra länder och världar.

Kan vi ta med oss dessa förmågor och erfarenheter och använda dem till att påverka framtiden i en bättre riktning?

Idag börjar Week of Action for Social and Climate Justice. Och jag vill utmana alla på bookstagram att posta något om läsning/skrivande och klimat. Vad är dina tankar om hur vi kan använda vår förmåga att leva oss in i alternativa verkligheter? Har du läst en bok som gjorde stort intryck på dig? Har du skrivit en bok som du tycker andra borde läsa för att förstå bättre? Har du rent av startat ett eget förlag för att kunna ge ut böcker på ämnet? Tolka utmaningen på det sätt som passar dig, men ta chansen att lyfta ämnet! #BookstagramWeekOfAction→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

Utanförskap

Jag nämner ibland att utanförskap är ett tema jag tar upp i mina böcker. Men utanförskap kan ju betyda olika saker för olika personer.

En sorts utanförskap är när du inte får vara med fastän du vill, och fastän du egentligen är som alla andra. Kanske har de som har högst status bestämt sig för att du inte är cool nog av någon anledning (eller utan anledning). Utanförskapet kan då göra att man inte får vara med och leka eller inte blir bjuden på fest.

En annan sorts utanförskap är när man tydligt avviker från de flesta andra. Det kan handla om att man är tänker och funkar på andra sätt än majoriteten, eller att man på grund av sin bakgrund ses som avvikande. Är man väldigt avvikande är man kanske inte alls välkommen i samhället, utan blir utestängd från mer eller mindre allt.

När man pratar om utanförskap menar man oftast underförstått att den som är utanför vill slippa vara utanför. Det *kan* innebära att man vill få vara med i gänget. Men det kan också betyda att man vill accepteras för den man är, utan att man alls vill vara med i gänget. Om man tänker och funkar väldigt annorlunda från majoriteten kan man lika gärna se det som besvärligt att behöva anpassa sig till ”gänget” och ”vara som alla andra”. Det man längtar efter är att få lov att finnas, existera, bredvid andra, utan att de ska se ner på en eller betrakta en som något man inte riktigt kan eller vill befatta sig med.→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

Läsa sina böcker när de väl är utgivna?

När jag nyss släppt min första bok (eller om det var precis innan den skulle släppas) så minns jag att jag frågade i någon författargrupp om andra författare brukade läsa sina böcker nånsin efter att de var släppta. Väldigt många svarade att de inte gjorde det; när boken väl var släppt så var den i någon mån ett passerat kapitel (pun not intended).

Jag ställde alltså frågan när jag själv var i den där fasen när man verkligen kräks på sin bok. I efterhand har jag läst i alla fall de två första böckerna efter att de släpptes, i samband med att jag ”korrlyssnade” ljudböckerna.

Min bokskrivarprocess skiljde sig nog en del från det som anses vanligast: Jag skrev alla tre böckerna/manusen innan jag skickade iväg dem till förlag. Det innebar att jag läste första och många gånger under tiden som jag skrev den andra, och första och andra medan jag skrev tredje, och sedan allihopa. För att stämma av detaljer och se till att allting stämde och vad konsekvent.
Om jag *inte* hade gjort så, utan först gett ut första boken och därefter skrivit andra boken, så hade jag ju behövt läsa redan utgivna böcker mycket mer?

När man ska göra reklam för sina egna böcker så behöver man ju också ha koll vad de handlar om 😉 Och visst, de övergripande dragen glömmer man kanske inte. Men ibland är det andra saker än den övergripande handlingen man behöver lyfta när man ska ”sälja” sina böcker. Och ibland inser jag att jag nog börjar tappa kollen på en del av det där.→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

Bokrecension: Vanliga människor (Clara Törnvall)

Så mycket igenkänning! Jag har skrattat åt de träffande beskrivningarna av neurotypikers märkligheter, stundtals så att jag legat dubbel på golvet.

Det är avväpnande och skönt att vända på perspektiven, att se världen beskriven från mitt håll. För i grunden är det ju så det är för mig: jag är van vid att egentligen se vissa saker som helt självklara och samtidigt se att de allra flesta människor agerar på ett helt annat sätt än jag tycker borde vara självklart.

Bitvis känner jag att det är så klockrent i boken, så väl beskrivet hur jag uppfattar och alltid uppfattat omvärlden, att jag verkligen inte behöver tvivla på att jag är autist.

Samtidigt fastnar jag i vanlig ordning allra mest på de saker som inte alls stämmer. Jag har inte alls den känsligheten när det kommer till olika sinnesintryck. Visst, mina intryck funkar annorlunda än de klassiskt neurotypiska. Men jag har inga behov av brusreducerande hörlurar utan är rätt bra på att själv stänga av omvärlden, för att ta ett exempel.

Jag vet, autism är ett spektrum och allt stämmer inte på alla. Men när man är van att ifrågasätta sig själv och van att inte passa in i mallen, och man dessutom nekats utredning … Sammantaget stämmer jag mer in på beskrivningen av autist än beskrivningen av neurotypiker.

Den här boken kan alltså läsas för igenkänning som autist och för att kunna titta på neurotypiker som den ”avvikande” gruppen som man behöver förstå.
Den bör också kunna läsas av neurotypiker för att öka deras förståelse hur märkliga de kan verka i andras ögon.→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

Vad är viktigt på en webbplats?

Sedan någon gång i våras har jag tänkt att det nog börjar bli dags för lite ombyggnad här på www.elsinorien.se.
Det känns som att det behövs … lite mer färg kanske? Och så skulle jag kanske vilja ha fler sidopaneler, så att det blir som en huvudkolumn och två smalare i kanten. För som det är nu så hamnar det mesta så långt ner.

Samtidigt vet jag vilket hästjobb det är att bygga om. Bara att leta igenom olika wordpressteman för att hitta någon som stämmer med vad man vill ha. Och sen när man väl börjar bygga så brukar det alltid vara någon fånig detalj nånstans som gör att det inte alls går att få det som man vill. Och så får man börja om igen.

Och även om jag tycker den befintliga är lite färglös så vet jag ju samtidigt att enkelheten samtidigt sannolikt gör den mer tillgänglig.

Bilder och färger är komplicerade saker att ha med i den övergripande layouten på en webbplats, eftersom allting förskjuts och beskärs beroende på skärmstorlek, upplösning, med mera. Och en bild som dominerar hela skärmen när man kommer in på webbplatsen stjäl fokus från det som egentligen är viktigt. Ska man ha text ovanpå bild eller färgfält måste man hela tiden tänka på att kontrasten ska vara bra nog så det blir läsbart, även när bilden flyttar sig.

Egentligen är ju det viktiga att besökaren hittar det hen letar efter. Vilket väl förhoppningsvis är info om böckerna och hur man gör för att köpa dem.→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

” … trollbindande saga för vuxna med mix av en krönika, en släktsaga.”

”Hon försöker hitta en plats i denna värld, som ändå är rätt så ny för henne, och även finna en mening med sitt liv, detta skulle man kunna säga är ändå ett slags mål i denna bok. Med detta så betyder det att all vikt på handlingen läggs på karaktärerna, vilket gör att vi får en djupare bild om vem hon är och hur hon även i denna utvecklas.

Ändå om uppbyggnaden av denna skiljer sig en del från första boken så känner man igen sig när det kommer till berättarspråket, som är målande och lätt att ta till sig. Så författaren håller sig trogen när det kommer till stilen. På tal om språket så får man se här att författaren klarar av att berätta vardagslivet i huvudkaraktärens liv på ett sätt som känns levande och man lever sig lätt in i hennes tillvaro samt att världen målas upp på ett sätt som gör att man verkligen får en klar bild framför sig.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en fantasyberättelse som är lugnare och mera harmonisk i sitt berättande. Det är som en trollbindande saga för vuxna med mix av en krönika, en släktsaga.”

@hakans.hylla har recenserat Knutar och band. Ovanstående är ett utdrag ur recensionen.

Håkans recension av Knutar och band (hakanshylla.blogspot.com)→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

Mellan raderna

Det
står
inget
mellan
raderna.

Många människor ”läser in saker mellan raderna”. Det betyder att de uppfattar saker som inte står i texten. De kan uppfatta att den som skrivit texten antyder något eller har en viss ”ton”.

De läser saker som inte står där.

Ibland kan det förstås vara så att läsaren läser in saker som den som skrev ville att läsaren skulle läsa in. Det kan hända oavsiktligt, om läsaren och skribenten har liknande sätt att tolka, eller om skribenten har lärt sig vad olika läsare kan tänkas läsa in och sedan använder det i sitt skrivsätt. Beroende på målgrupp kan författaren i så fall göra olika val: vänder jag mig till läsare som läser det som faktiskt står där eller som läser in mer?

Som författare är det förstås en fördel om man i varje situation kan förutse hur olika personligheter, neurotyper, m.m. kan tänkas uppfatta en text, vad de kan tänkas läsa in mellan raderna, etc.

Men i vanligt vardagsliv tycker jag rimligen att den som läser in saker mellan raderna själv behöver vara medveten om det – eller i alla fall inte lägga skulden på den som skrivit något och faktiskt inte alls skrivit något mer än just det som står där.→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

Banal

Banal. Det hör till det man helst inte vill vara, och man vill inte att det man skriver ska klassas som banalt.

Ordet banal i Svenska akademins ordbok.

Och samtidigt som den förklarande texten i SAOB nämner ord som alldaglig och intresselös, så förknippar jag snarast ordet banal med något som innehåller lite för mycket, exempelvis av känslor, eller något baserat på en klassisk typ av berättelse, som någon saga, full av klassiska element avsedda just att väcka känslor. Eller som en tv-såpa med nya avsnitt varje dag, där alla ständigt pendlar mellan känslornas ytterligheter.

Är man rädd att klassas som banal blir det lätt att man håller tillbaka på allt som skulle kunna uppfattas så. Och då är risken att det istället blir tråkigt av den anledningen.

Det knepiga är ju alltid balansgången. Om något går hem hos många så har det ju uppenbarligen något många uppskattar. Känslor är viktiga och ska inte fösas undan. Det viktiga är att hitta nyanserna, vinklingarna och greppen som gör att den banala berättelsen samtidigt blir unik. Kombinera det allmänmänskliga med det som är just ditt. Alternativet är ju att vara svår och otillgänglig, nåt som bara en liten skara orkar läsa.

Tar vi bort allt som någon kan klassa som banalt tror jag helt enkelt våra berättelser blir ganska ointressanta.

💕

Hur ser du på det banala? Läser eller skriver du banalt?→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

”Vi lever i ett för snabbt samhälle”

Det som stressar mig mest när det kommer till bokförsäljning är tiden. Tiden sen mina böcker kom ut.

Det är nu i runda slängar två och ett halvt år sedan min första bok släpptes. Drygt ett år sedan den tredje.

Innan böckerna släpptes hade jag ingen tanke på tidsaspekten. Jag tänkte mer att man släpper böckerna, och när de är släppta så finns de och kan säljas. Ingen egentlig bortre tidsgräns liksom.

I början gjorde jag några försök att kontakta bokhandlare på ställen jag har koppling till. Utan något egentligt gensvar. Men jag tänkte att det där kan jag ta efter hand.

Senare läste jag en kommentar från en av de stora bokhandlarna, i den stora författargruppen på facebook, skriva någon kommentar om att en bok bara är ny och intressant de första månaderna.

Och ja, det har hämmat mig. Varför ens försöka ta kontakt med bokhandlare om signeringar eller annat om de redan tycker mina böcker är passé?

Allt eftersom tiden gått har jag ju också fattat att det är så det funkar på alla arenor. De flesta bookstagrammare läser nästan bara nyutgivna böcker. Alla tävlingar och omröstningar om bästa bok i olika sammanhang handlar om det som är utgivet senaste året.

För mig var det verkligen en överraskning hur kortlivade böcker verkar vara nuförtiden. De allra flesta böcker jag läste under min uppväxt var ganska gamla eller jättegamla, med dagens perspektiv. Jag har väl inte riktigt hängt med, och hade inte fattat hur fruktansvärt bråttom det skulle vara precis när en bok släppts.→ Läs resten av inlägget!

Okategoriserade

Matta och tofflor

trasmatta
tofflor

Den första bilden visar en matta. Den andra visar ett par tofflor. Båda delar självklarheter sedan tidig barndom för mig.

Okej, på den lokala dialekten sa man snarast ”tollor”, i alla fall de som pratade lite bredare. Men ändå.

Och jag visste ju, åtminstone med tiden, att man kunde förtydliga och specificera. Trasmatta. Trätofflor. Och parallellt med det förstod jag att det fanns andra varianter. Som heltäckningsmattor, som försvann allt mer och som ju egentligen inte riktigt var mattor, snarast golv.

En matta var i grundutförande en trasmatta. Tofflor var i grunden trätofflor.

Jag är osäker på när det föll på plats att det som var självklart för mig inte var det för andra. Kanske hade jag hunnit bli vuxen?

Vi har alla våra egna referensramar. Och vem som har ”fel” eller ”rätt” är egentligen inte så viktigt i sådana här fall (även om en del kan ha ständigt pågående ”bråk” om vad som är ”rätt” ordning på en ost- och marmeladmacka). Men när vi ska kommunicera med andra behöver vi vara medvetna om att det som är självklart för oss själva inte behöver vara det för andra. Vi behöver ha ett intresse för att våra självklarheter kan skilja sig åt. Annars kommer vi att prata om varandra, missförstå varandra och bli arga. Den som utformar en blankett eller en informationstext behöver tänka igenom vad det finns för öppningar för missförstånd.

Vi som skriver skönlitterärt behöver också förhålla oss till det här. Uppfattar alla läsare samma sak när jag beskriver en miljö eller gestaltar någons reaktion?→ Läs resten av inlägget!