Tankar om hybridförlag

Vad är ett hybridförlag?

Mina böcker ges ut på Visto förlag. Visto är ett hybridförlag.

För att förklara vad ett hybridförlag är, är det kanske enklast att börja med vad ett traditionellt förlag är?

När du skickar ett färdigt manus till ett förlag så görs först en urvalsprocess. Förlaget läser manuset och bestämmer om de vill ge ut boken eller inte. De allra flesta manus refuseras, det vill säga författaren får ett svar som säger ungefär “Tack för att vi fick läsa boken, men tyvärr vill vi inte ge ut den”. Men är du en av de lyckliga så meddelar förlaget att de gärna vill ge ut boken, och om ni sedan är överens så skriver båda parter på ett avtal.

Hos ett traditionellt förlag får du, efter att boken antagits, allting betalt. Förlaget bekostar redaktör, korrekturläsning, tryck, marknadsföring, och så vidare. Du kan få förskott och ett antal böcker som blir dina egna, också utan kostnad.

Det säger sig självt att detta innebär en stor risk för förlaget. De lägger ut stora summor pengar på dig. För att de ska våga göra detta behöver de känna sig ganska säkra på att det kommer att gå bra med försäljningen av din bok. Det handlar alltså inte bara om att boken ska hålla en viss kvalitet utan även (till rätt stor del) om att de kan förvänta sig att tillräckligt många kommer att vilja köpa boken.

Om inget förlag vill ge ut din bok, eller om du själv inte vill blanda in ett förlag utan ha full kontroll på alla steg själv, så kan du ge ut boken själv. Egenutgivning har blivit stort på senare år, och med den digitala utvecklingen har det blivit förhållandevis lätt.

Men hybridförlag då? Hybridförlag innebär att det är en hybrid mellan traditionell förlagsutgivning och egenutgivning. Så här beskrivs det i en artikel i Boktugg:

Hybridförlag jobbar på samma sätt som traditionella förlag, med skillnaden att författarna investerar i utgivningen istället för att förlaget finansierar alla kostnader. I utbyte får författarna största delen av vinsten. Med andra ord får hybridförlag sina intäkter från en kombination av publiceringstjänster och bokförsäljning.

Citat ur artikel i Boktugg.

Alltså: Precis som hos ett traditionellt förlag så skickar du in ditt manus till hybridförlaget, som sedan har en urvalsprocess där du kan bli refuserad eller antagen. Blir du antagen så skriver ni sedan ett avtal (och exakt hur det ser ut skiljer sig förstås mellan olika hybridförlag). Den stora skillnaden är att du är med och bekostar utgivningen själv och att förlaget får en mycket mindre andel av förtjänsten.

På det sättet kan förlaget ge ut böcker de tycker håller god kvalitet men som är ett ekonomiskt risktagande, till exempel där man inte känner sig säker på att tillräckligt många böcker kommer att säljas. Bland annat räknas utgivning av fantasy ofta som lite “risky business” i Sverige, med undantag för böcker riktade till barn.

För bokutgivning är ett risktagande. Ett traditionellt förlag kan ju inte anta ett antal böcker som de räknar med är förlustaffärer, för då kommer de att gå i konkurs.

Inställningen till hybridförlag – och till pengar

När det började bli aktuellt för mig att ge ut min första bok – det vill säga i ungefär samma veva som jag skrev på avtalet med Visto – gick jag med i en av de största författargrupperna på facebook. Av att vara med där har jag fångat upp följande ganska gängse inställning till bokskrivande och bokutgivning:

  • Det är lämpligt att gå en hel del skrivarkurser (som förstås kostar pengar).
  • Man bör under sitt arbete med skrivande av boken, i olika delar av processen, anlita både lektör och redaktör, och helst även en korrekturläsare, redan innan manuset skickas till förlaget, för att manuset ska uppnå en sådan kvalitet att det kan antas. Varje sådant steg kostar normalt åtskilliga tusenlappar.
  • När ens manus väl antagits av ett förlag ska man däremot inte betala ett öre för någonting, utan då ska förlaget stå för alla kostnader. (Alltså redaktör, korrektur, formgivning, tryck, marknadsföring, och så vidare.)
  • Om man ger ut på hybridförlag är man lurad (och underförstått både dum i huvudet och en andra klassens författare).

Det finns enligt min uppfattning två mycket intressanta bitar i det här.

Den ena handlar om attityden till förlag och författare. Det är som att det finns en uppfattning om att författare är något upphöjt, rentav gudasänt, som ger vissa rättigheter när man väl tagit sig igenom nålsögat. Till detta finns också kopplat en inställning där man inte alls behöver fundera över förlagets förutsättningar. Det är som att det på något vis antas att förlagen också är gudagivna och har en oändlig kassa att ösa ur för de författare som tagit sig in.

Den andra handlar om inställningen till pengar. Det anses alltså rimligt att betala för tjänster innan manuset antagits, men absolut inte efter. Och ska man betala efter antagandet så måste summorna plötsligt vara pyttesmå.

Det där är jättemärkligt. Att gå till frissan anser de allra flesta människor får kosta pengar. Att anlita en elektriker vet väl de allra flesta att det kostar en rejäl timpenning. Och så vidare. Och allt detta är logiskt, för den som säljer en tjänst behöver ju ha betalt, eftersom hen i sin tur behöver kunna ha råd med sina omkostnader och ta ut en rimlig lön. Det gäller förstås även den som jobbar som lektör, redaktör, grafiker etc. Oavsett om hen jobbar som frilans eller på ett förlag. Alltså kostar det pengar. Och det tar ärligt talat rätt mycket tid att läsa ett bokmanus och komma med relevanta synpunkter, oavsett vilken av professionerna vi pratar om. Men om dessa pengar ska gå till någon i anslutning till utgivning på ett hybridförlag så är det plötsligt HUTLÖST (enligt många i gruppen då).

Kopplat till pengar finns även märkliga uppfattningar om vad det är okej att lägga pengar på. Av de kommentarer jag läst har jag förstått att det tydligen är helt rimligt att lägga en massa pengar på långa resor utomlands. Och vi vet väl alla att det ofta anses som status med dyra bilar eller boende i rätt område. Men att lägga pengar på att ge ut en bok, som man slitit med i år, det anses tydligen helt orimligt? (Jättemärklig uppfattning i en grupp där de allra flesta skriver och vill ge ut böcker.)

Tack, men jag bestämmer hellre själv vad jag ska lägga mina pengar på. Långresor utomlands är inte relevant för mig (familjesituationen och klimatet är två tunga anledningar till detta). Men att få ge ut mina böcker ger mitt liv mening och ger mig något att sträva efter.

Det är fascinerande att befinna sig i en grupp av människor med liknande mål och notera att en del ser ner på mig just för att jag faktiskt genomför det, bara för att jag inte gör som man alltid gjort.

(Och ja, självklart finns det oseriösa hybridförlag. Sannolikt finns det oseriösa traditionella förlag också. Men att det finns enstaka oseriösa aktörer är inte ett skäl att smutskasta en hel bransch.)

En reaktion på ”Tankar om hybridförlag

  1. Halloj!
    Det du identifierat är en av flera märkliga attityder i de där författargrupperna. Det finns fler. En är att ingen verkar kunna skilja på “för dyrt” och “mycket pengar”. De flesta är nog överens om att 500 kr är mer pengar än 50 kr. Men om du köper en vara eller tjänst så spelar det ju väldigt stor roll vad du får för pengarna. Köper du en flaska vin för 500 kr direkt från en vinbonde och gillar vinet, ja då var det ju toppen. Handlar du en flaska vin för 500 kr av en slajmig säljartyp och sedan upptäcker att innehållet är detsamma som billigaste dunken, då har du blivit lurad. Men på en del av de där forumen så kommer man aldrig längre än till “det är fullständigt förkastligt att betala 500 kr”.
    Nästa märkliga detalj är att ingen tänker längre än till själva den initiala transaktionen. Alla vill vara råvaruproducenterna till traditionella förlag. Ingen verkar lägga fem sekunder på att fundera över alla sätt som de traditionella förlagen kan blåsa folk på pengar.
    Nåväl, det är bara att knåpa på, ge ut sina böcker och strunta i vad andra tänker och tycker.
    Lycka till med din bok!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *